Förlovningsringen

Ja nu har jag då fått min riktiga förlovningsring och då jag inte har bild på den på datorn än så får ni nöja er med en beskrivning av den. Till att börja med måste jag påpeka att ringen verkligen passar oss och vårt förhållande, varför? Det ska ni snart få reda på men först kommer en beskrivning på hur den ser ut. Vi börjar med utsidan då det är den mest speciella delen av den. Martin körde på sin egna speciella idé om att ha skrift på utsidan av ringen och där står mitt namn och hans namn plus två hjärtan. Dvs så är hans namn uppåt på ringen och mitt namn är rätt under på undersidan av ringen. Sen på höger och vänster om ringen så finns varsitt hjärta så det blir så att namnen är symmetriska mot varandra och hjärtana är symmetriska mot varandra, eller som hon på smyckesaffären beskrev det. Martin klockan tolv, ett hjärta klockan tre, Linda klockan sex och ett till hjärta klockan nio. Martin ville som sagt ha allt symmetriskt och att det skulle vara på utsidan var av förklaringen att där ser man det bättre och det är mer speciellt så. Sen fick jag designa insidan eftersom den ingick i vilket fall som hellst så vi valde att ha text på insidan också. Jag valde därför att ha datumet vi träffades på inuti ringen med evighetstecknet på varsin sida om det, inte särskilt symmetriskt som Martin sa men det är heller inte något som syns så ofta och jag vart nöjd med den. Så nu kommer väll frågan varför datumet vi träffades och inte datumet vi förlovade oss? Denna fråga har kommit från flera andra iallafall så ni har den säkert också. Jo såhär är det iallafall, att jag och Martin en dag ska gifta oss är inte direkt någon överraskning, som Martin brukar säga "det är uppenbart" dvs ingen hemlighet. Vi har alltid varit i samförstånd att vi någon dag ska gifta oss, förlovningen var mest en bekräftelse på detta men trots det den bästa förlovningen någonsin enligt mig. Men åter till datumet, enligt mig så är det viktigaste datumet i vårt förhållande dagen vi träffades, hade inte jag eller han varit på krogen den dagen så hade vi mest troligtvis aldrig träffats (hemska tanke) vi har ju nämligen ingen gemensam bekant och skulle därför inte träffats genom dem och inte heller gemensamma intressen som hade gjort att vi träffast och han bodde i bergsviken och jag i Öjebyn. Därför var den dagen den gång vi med stört sannolikhet hade kunnat träffats vilket vi också gjorde. Kan väll passa på att tacka Fanny som var anledningen jag var där och Mange som drog dit Martin. Men resten är vi själva ansvariga för.
 
Så ja oavsett allt annat som händer i vårt förhållande så är den 8 juni 2012 det viktigaste datumet i vårt förhållande. Jag skulle just nu kunna påstå att det är en av de viktigaste datumen i mitt liv. Det enda som egentligen ändras mellan mig och Martin när vi gifter oss är mitt efternamn och att vi får på papper att vi hör ihop. Men jag älskar redan den mannen mer för varje dag som går och redan då vi träffades så visste jag att han var något extra. Det enda som förändrats från då vi vart förlovade är att vi bestämt när vi ska gifta oss och att jag numera har en ring på fingret som jag i stort sett hela tiden har på mig, förutom då jag duschar, simmar, sover,bakar eller något annat som kan göra mina händer smutsiga. Denna ring är numer högst upp bland mina ägodelar (Tina räknas som familjemedlem om någon var på väg att säga nå om det) och jag har dessutom ett speciellt sätt som ringen ska sitta, nämligen att Martins namn ska stå uppåt så att jag ser hans namn så fort jag kollar på det och sen vänder jag på handen och ser mitt namn. Det är så himla fantastiskt och jag verkligen älskar ringen han gav mig. Den passar som sagt oss, att vi inte bryr oss att vara som alla andra, Martin designade ringen perfekt och ibland är det de små detaljerna som är de mest betydelsefulla. Jag ska ta mig tid och ta ett bra kort på min ring så kanske jag lägger upp den sen.
hmm väldigt skumt att bilden ramlade på sidan men såhär ser det ständigt ut i vårt förhållande, någon av oss gör något knasigt och den andra skrattar eller joinar det knasiga ;)
 
 
 
As always//
Linda