Nu när jag snart 23 år fyllda har jag äntligen skaffat körkortet. Det tog verkligen sin tid men nu har jag det tillslut. Det känns lite overkligt, det kändes ännu mer overkligt när jag satt där på trafikverketsparkering och hon gratulerar mig till en lyckad uppkörning. Jag var tvungen att fråga igen för att vara säker på att hon hade sagt att jag var godkänd. Hade världens största leende efter det så körläraren behövde inte ens fråga för att veta svaret. Så när jag kom hem så åkte jag och Martin till affären och såklart körde jag. Min första tur körandes med körkortet. Eller ja själva kortet har jag inte än, får det troligen nästa vecka. Då ska mitt ID i plångboken bytas ut mot körkortet.

 

Krävdes bara två försök innan jag fick körkortet och det är tydligen inte så ovanligt, Dvs att man kör upp fler än en gång. De flesta jag pratat med verkar ha kört upp minst två gånger. Teorin klarade jag såklart direkt, bara man läst boken och läser frågorna ordentligt så är det inte så svårt. Jag kuggade första uppkörningen helt enkelt för att jag var för nervös. Jag var det visserligen nervös denna gång också men inte lika nervös och de få slarvfel jag gjorde var inte allvarliga nog för att kosta mig körkortet, vilket var som sagt en otrolig lättnad. Men det tog inte lång tid innan jag ringde runt och smsade till typ alla om att jag klarade körkortet. Är grymt stolt och nöjd. Nu gäller det bara att fortsätta köra så att jag håller vanan inne och blir ännu bättre på att köra.

 

As always//

Linda