Söndag den 8e april var ingen glad dag för det var dagen som min älskade mormor gick bort. Hela min uppväxt har jag haft mormor 10 minuters bilfärd bort och har kunnat hälsa på närsomhellst jag ville. Jag kommer ihåg att jag brukade va så irriterad för att hon kallade mig "lilla Linda" när jag var barn för jag var ju en stor tjej. Eller de gånger jag sov över med kompisar i sommarstugan eller de partyn jag hade där. Jag tror fortfarande att partyskylten jag gjorde på slöjden fortfarande hänger kvar i sommarstugan. Jag kommer ihåg en gång då jag var ledsen och mormor ville så gärna muntra upp mig så jag fick min födelsedagspresent tidigt. Vi brukade ofta få kinderägg av mormor (jag var ju såklart bara ute efter leksaken) och jag samlade på mina leksaker från kinderäggen hemma hos mormor och lekte med dom när jag var där. Däremot till min besvikelse hade mormor limmat fast alla kinderäggleksaker på en träplatta, då gick de ju inte att leka med dom. Så jag försökte slita lös leksakerna från plattan men de var ju lättare sagt än gjort.

 

Mormor brukade alltid vara så gflad att man ringde och jag försäkrade henne alltid att de var så trevligt att prata med henne. Sist vi pratade så pratade vi om att jag skulle komma och hälsa på i sommar och det känns ganska vemodigt att tänka att vi aldrig mera kommer ses. Nu är det inte mormor och Ulf vi hälsar på utan bara Ulf. Men hon vart ändå 90 år gammal, hon kämpade på länge och var pigg väldigt länge. Men jag vet en sak säkert iallafall att jag kommer sakna mormor så otroligt mycket.

 

As always//

Linda