Graviditet det är en helt ny, spännande men samtidigt läskig upplevelse. Hittills har jag inte haft allt för många besvär. Jag är hungrig, fryser och är trött ständigt men illamående har jag varit ganska skonad från. Förutom om jag äter eller dricker något som är sött, då blir jag extremt illamående. Till exempel så tog jag en liiten klunk glögg (alkoholfri såklart) i förrgår på en fest,Men bara den lilla klunken gjorde mig så otroligt illamående och det vart inte bättre förrän jag åt nånting som inte var så sött. I detta fall var vindruvor räddningen. Så godism kakor och saft håller jag mig permanent borta från resten av graviditeten för det är inte som om det har blivit bättre utan snarare sämre. Men sötsaker är inte direkt en dålig sak att hålla sig borta från så jag tror jag kommer klara mig fint. Det roliga med fika är att jag kan kolla på det och veta att det är gott men samtidigt bara jag tänker tanken att ta en tugga så blir jag illamående. Graviditet kan göra de mest underliga saker med kroppen helt enkelt. Men då har jag som sagt haft en ganska bra graviditet hittills. Förutom i lördags kväll då... Då hade jag ständigt ont i magen från ca 7 på kvällen till 11-12 på kvällen och det gick som upp och ner hela tiden. Tillslut fick jag dock så ont så jag började gråta och då bestämde jag mig för att dra från festen och åka och vila. Värdarna för festen var verkligen jättesnälla och frågade hela tiden om de kunde göra något för att hjälpa och hade tydligen varit väldigt bekymrade när jag fick så ont att jag behövde åka därifrån. Det var faktiskt väldigt värmande att höra och omtanken från ett par människor jag knappt kände var verkligen värmande. Martin den underbara nöten tänkte att om jag fick lite mat i magen kanske det skulle bli bättre (eftersom att illamåendet blivit bättre när jag ätit nått) så vi for förbi max och plockade upp burgare. Jag gav informationen att jag inte kände mig särskilt hungrig eller sugen på mat så jag tyckte det räckte med en miniburgare, det tyckte inte han och han kom ut med 4 st miniburgare. Han höll absolut inte med att det skulle räcka med en liten fjuttig burgare och han var inte nöjd förrän jag ätit åtminstone 3 stycken. Jag passade också på att ringa sjukvårdsupplysningen och försäkra mig om att det inte var någon fara med magsmärtorna. Men senare på kvällen så hade det mesta gett med sig och jag fick en god natts sömn ändå.

 

Justja sen ska jag kanske nämna att jag är i vecka 12 nu och vi ska antingen denna vecka eller nästa ringa och boka in ultraljud och vi har bestämt att vi vill veta barnets kön om det går. Sen tänkte jag att jag ska försöka så gott det går att uppdatera här på bloggen för min egen del men även för andra nyfikna själar som ännu inte gett upp hoppet om bloggen. Nu ska jag iallafall ta och mysa framför sherlock tillsammans med den blivande pappan och min fantastiska man Martin.

As always//

Linda