Ja ett helt nytt år har nu gått och vad har hunnit hända det gångna året? Jo det är det detta inlägg är till för. Jag tänkte sammanfatta året som har gått för er stackars ihärdiga läsare som jag har kvar på bloggen. Tidigare år brukar jag gå igenom min blogg och kolla där vad som jag skrivit om under året men eftersom jag har blivit så kass på att uppdatera så har jag nog inte skrivit om allt.

 

Men jag kan ju börja med att jag gick av min föräldraledighet och Martin tog över. Jag började jobba på en ny förskola (som jag haft ett vikariat på tidigare). Nya utmaningar, nya kollegor men framförallt gångavstånd till jobbet. Våren på jobbet var ganska fridfull och jag stormtrivdes. Hösten däremot var ganska tuff, en del utmaningar som varit jobbiga som jag inte riktigt tänker gå in på detalj men kort sagt så var det den tuffaste perioden i min yrkesverksamma tid. Tyvärr har det även påverkat mig en del privat vilket jag lovat mig själv att jobbet aldrig skulle få göra. Men nu 2019 så har jag tagit beslutet att främst för Zeldas skull gå ner i tid men även för min egen skull och förhoppningsvis blir våren 2019 bättre. Min filosofi har alltid varit att jag jobbar för att ha en fritid. Sen är det självklart ett plus att jag jobbar med någonting jag tycker om men mitt jobb kommer aldrig bli mitt liv och det ska heller inte få påverka min fritid. Jag har därför mått ganska dåligt nu i höst för att jag har låtit mitt arbete påverka min fritid. Men som sagt så hoppas jag att våren blir bättre.

 

Det jobbigaste som hände 2018 har dock ingenting med jobbet att göra utan det var att min älskade mormor gick bort 90 år gammal. Hela min uppväxt har jag haft mormor 10 minuter bort med bil och kunnat hälsa på när jag ville. Första gången jag var till huset i sel så kändes det väldigt konstigt och tomt. Ulf bor ju fortfarande kvar där men frånvaron av mormor kommer vara svår att acceptera. Men hon levde ett långt liv och det var inte förrän på slutet som man ens tänkte på hur gammal hon faktiskt var. Jag, Martin och Zelda var ner och firade hennes 90 års kalas och då tog Zelda, jag, morsan och mormor ett generationskort och jag är så otroligt glad att mormor hann träffa Zelda. Så i Maj var det iallafall begravning för mormor och efteråt var jag och Sandra förbi graven där nu både morfar och mormor vilar. 

 

Våren gick och sommaren kom och vi tog hela familjen och drog söderut och hälsade på släkten och tog bland annat ett kusinfoto. Vi spelade minigolf, promenerade och buste en hel del med Zeldas kusiner.

Totalt var vi borta i ca 1 ½ vecka. Väl hemma igen så var det bara några dagar och sen var det dags för årets sommarfest.

 

Det var lite färre på årets sommarfest men roligt var det ändå, jag var först lite besvärad att det inte skulle komma lika många som det brukar men det försvann när sommarfesten väl var och jag hade som vanligt väldigt roligt, nya bekantskaper skapades och jag och Martin vann årets beerpong och Mange och en som jag nu inte minns vann fotbollskrocket. Jag och Josse hade i slutet av kvällen samma klänning.

 

I augusti så vart Zelda ett år gammal och det firades med kalas med några av den närmaste familjen, vi gjorde en sockerfri banantårta åt Zelda (vi hade även två diabetiker så var fler som åt den) och en med socker åt resten. Den med socker gjorde jag ett mönster av en badanka eftersom Zelda har tyckt väldigt mycket om en badanka som vi köpte åt henne. Zelda var inte så intresserad av att öppna paketen men lekte gärna med leksakerna.

 

Hösten kom och Zelda började förskolan, inskolningen var lite skakig men när dom kom på knepet för att komma på hennes goda sida så har det gått bra ända sen dess. Hon verkar stormtrivas där, men jag har haft lite skuldkänslor för att det blir så långa dagar så till våren ska jag som sagt gå ner i tid och spendera mer tid med Zelda, vilket jag ser fram emot väldigt mycket. 

 

I oktober gifte sig en av mina bästa vänner Cassandra Kassberg och såklart tog jag, Anna, Josse och en av hennes kompisar från då hon gick högstadiet och kidnappade henne på en möhippa där vi hade anordnat en lyxfrukost hemma hos Anna, sen åkte vi  och vare på fortet,varpå vi åkte på spa, middag och till sist åkte vi och såg på film hemma hos Anna. Såklart hade vi klätt ut Cassandra också med en cape, och rosa tutu kjol. Några veckor senare var det dags för bröllopet vilket var jättevackert, god mat och självklart var vi tvungen att ta ett kort där vi höll upp cassandra. Sen dansade vi massor, Jag och Anna tog över scenen vid ett tillfälle och dansade loss och deras heliumballonger förföljde mig under kvällen.

 

När Zelda vart 14 månader så började hon gå helt utan stöd vilket såklart var en väldigt viktig detalj att nämna.

 

Minijul hade vi såklart och det var jag, Josse, Fanny och Jessica. Vi åt god middag, fikade och spelade julklappsspelet. Det gick väldigt bra för mig i julklapopsspelet tills de sista 40 sekunderna då jag förlorade allt förutom ett paket. Men kul hade jag ändå och tempot vi hade, jisses vilket tempo. Vi dök över tärningen varje gång det var vår egen tur och kastade oss över paketen in i det sista.

 

Jul firade vi i vanlig ordning i bergsviken med Martins familj och även där spelade vi julklappsspelet, samma sak där så gick det väldigt bra för mig ett tag men sen förlorade jag typ allt nästan. Däremot var det inte samma tempo som på minijulen men det gjorde inget. Vi började däremot att man bara skulle få ta paket vid 2 likadana tärningar men de gick för långsamt så vi bytte till 1or och 6or och då gick de lite snabbare. Däremot vart Zelda sjuk på söndagen innan jul och det visade sig vara influensa. Så nyår som vi tänkt fira med några från min familj vart inställd för farsan tillhör riskrupper för influensan och Danne ville inte smitta Thyra. Så vi firade nyår själva hemma och spelade spel i vanlig ordning och åt finmiddag beståendes av potatisgratäng, stek och gräddsås.

 

Och där hade ni några av sakerna som hände 2018 och nu får vi se vad 2019 för med sig för äventyr.

 

As always//

Linda