Imorrn kommer min älskade men ack så saknade Josefine Karlsson, min absolut bästa vän. Jag har känt henne sen första året på grans och ja vad kan jag säga. Det "klickade" direkt och vi har inte ens bråkat en enda gång sen vi lärde känna varandra, jag vet inte ens om vi varit oense om nått. Iallafall inte som ja kommit på. Ett exempel är till exempel om vi ska se film och vi inte är överens om vilken så kompromissar vi helt enkelt och som jag sa till henne för nån dag sen så finns det nog ingen som förstår sig på mig och Josse som vi förstår oss på varandra. Ändå har vi växt upp på olika ställen och haft relativt olika familjeförhållanden. Vi är så olika som personer men ändå så grymt lika. Vad vi än pratar om så förstår vi alltid varandra och vi behöver inte säga så mycket för vi vet ändå att den andra alltid ställer upp. Jag kan erkänna att jag kännt mig lite ensam nu på slutet och inte riktigt kunna sätta fingret på det men ja kom på att en del hade att göra med att jag har inte min bästa vän på gångavstånd längre och även ifall vi ses ibland så är de långt ifrån så ofta som vi brukade. Men så är det om man bor på varsitt håll och jag har lärt mig att uppskatta de gånger vi ses helt enkelt. Jag vet att vi alltid kommer va vänner. Inga frågor om saken <3

Sen nästa vecka så tar Peder och Fanny studenten (och ja resten av 3an också:P) Men innan dess så är de balen och jag ska låna Fanny's kamera o fota en hel del. Jag börjar även jobba på onsdag, på torsdag ska jag umgås me folk på norrstrand då det för en gång skull är 3orna mot lärarna och sen på fredag är det studenten. Ska bli kul men samtidigt lite trist. Fanny flyttar ju tyvärr men jag kommer ändå hålla kontakten, de känns som fanny är en sådan vän jag kommer ha livet ut oavsett vars vi bor.

As always//

Linda